Det känns rätt hårt att veta att jag aldrig kommer ha sommarlov igen, att aldrig mer bara kunna vara helt ledig i flera månader och bara vara. Umgås med vänner och ha långa ritter med hästarna. Studenten är över, sommaren är över och jag och alla andra som hoppade upp på flaken för att sjunga sånger som sjungs varje år är utslängda till verkligheten utan att ha något säkerhetsbälte att spänna fast oss med. Lite läskigt men jag hoppas att det kommer gå bra, steget ut i vuxenlivet som de kallar det, dock så känner jag mig så långt ifrån vuxen som man kan bli. Men så kanske man inte ska säga högt? 

 

Trots att jag inte känner mig vuxen än så har jag mycket ansvar och är van vid det pga hästarna, och jag gillar det. Iallafall tills en viss del, och hästarna är ju det jag kan bäst och där jag sätter gränser. Så det har inte ändrats sen studenten. Livet rullar på och det jag gör om dagarna är tränar, rider, kollar film och sover, och kvällstid umgås jag med mina kära vänner. Intressant va? Inte speciellt enligt mitt tycke och jag har tröttnat på det. Så jag och Katta tog saken i egna händer då både jag och hon vill att jag ska ha praktik på hennes företag innan jag får jobb. Sagt och gjort så imorgon ska jag ner till arbetsförmedlingen och fylla i några lappar. Kan inte ens förstå hur folk kan stanna hemma själva i 90 dagar innan de blir utplacerade på något sånt här ställe, självklart är de bara för de som inte får jobb och tillfälligt för min del. Då får jag iallafall arbeta med det jag gillar bäst, hästarna. Att det är för en minimum summa är något som snabbt glömt bort då jag älskar att umgås med folket där och hästarna är ju det jag brinner för!

 

Så ser det ut i mitt liv änsålänge, nu har ni fått en inblick i dagsläget iallafall! Jag vet inte ens hur många det är som hänger sig kvar och läser bloggen, var så länge sen jag bloggade här sist. Men Maja har fixat en design till mig och jag är bloggsugen som tusan. Så vad säger ni, ska vi ta och starta upp detta tillsammans igen?